Dyster dag

Idag var dagen jag gruvat mig för väldigt mycket, mormors begravning!
Lika jobbigt är det varenda gång att ta farväl av någon som funnits där & lyst upp ens liv. 
Bara sitta där & se kistan är så jobbigt för man inser verkligen att denna fina människa som för någon månad sen var så pigg & glad inte finns mer. ❤️

När man hör klockorna ringa & det är knäppt tyst så kommer alla dessa fina minnen upp man både ler samtidigt som tårarna rinner.
Men pappa, morfar & mormor har det nog toppen där uppe där det får diskutera skog & ja allt möjligt som de älskade, vi som är kvar på jorden har fått ännu en person att sakna. 

Vila i frid älskade mormor. 💕


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0