Ett stort ?

Börja bara tvär fundera över saker och ting och hur saker och ting skulle ha varit.. Jag vet inte längre vem jag är, jag är så jävla osäker på mig själv och vet inte hur jag ska hitta igen mig..  Jag trodde att man skulle leva ett långt och lyckligt liv utan misstag och utan tårar. Men vad gick snett i detta lyckliga liv? Varför kom alla dessa misstag och varför ska jag få leva som 2 personer resten av mitt liv..
Att leva med denna ångest är väldigt jobbigt. Varför gjorde jag inte så istället för så.. Ja varför va jag så jävla dum och tog alla dessa snesteg som fick mig att bli den hära osäkra personen. Något jag aldrig har gjort är att tro på mig själv. Alla säger att man ska göra det men varför kan jag inte göra det då? Är det verkligen så jävla svårt?..
Jo för mig är det ju tydligen det för saker som hänt i mitt liv. Jag är inte lycklig jag är inte alltid glad och jag gråter när jag vill gråta.  Jag vill hitta den säkra pesonen i mig som vet vad hon vill, som vet vad som är rätt och fel. Jag orkar inte tänka längre och snart ger jag upp.. Jag älskar alla som står mig nära och som är omkring mig när jag behöver dom. Men en person som sa till mig att jag inte ska ta skit va min kära far. Han var alltid stark och han bryddde sig inte om sig själv i första taget utan alla runt han. Han var hjälpsam och man visste att man kunde gå till han om det var något som tyngde ner en.. Han sa dom ord till en som man behövde höra då och då. Men när inte längre den personen finns i mitt liv är inte jag säker på mig själv. Det var hans ord som fick mig att stå på mina ben...
Jag gör inte de längre för jag har ingen ork till att ta mig upp igen..
Jag vill lyckas med saker och ting, men blir det för jobbigt ger jag upp..

Mitt liv skulle inte bli såhära...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0