Tisdag.. Älskade Pappa<3
Hade tänkt lätta på mitt hjärta lite.
Den 26 Februari i år så fick jag och min familj reda på att min pappa hade fått lever cancer.
Det kom som en chock för oss alla och tårarna slutatade aldrig rinna den kvällen. Första tanken som kom var att jag skulle förlora min älskade pappa.
Det är ens pappa som varit frisk i hela ens liv och mitt i allt fått cancer.
Vi fick ett dåligt besked och nästa kom någon vecka efter att de var en elakartad cancer.
Jag har inte varit mig själv sen den dagen, allt bara vände från att må bra till att må skit på bara några minuter.
Jag trodde aldrig att de skulle bryta ner en så mycket. Men för varje dag som gick blev de bara värre och värre. Jag börja märka att skolan orkade jag inte med, jag blev mer arg och känslig. Jag blev osocial och sitter mest bara tyst för mig själv.
Nu idag har allt vänt , från att mått skit till att må bra igen och jag börjar bli mig själv igen. Tack vare mina älskade vänners stöd skulle jag inte klara de här och tack vare kuratorn så har jag börjat tänka mindre på att jag kan förlora pappa och börja tänka på att pappa kan klara det hära och vinna över sin cancer. Men visst man måste ju tänka på att det kan hända det värsta med.
Är glad för att pappa orkar vara så stark som han har varit under denna tid.
För 1 månad sen fick han äntligen börja med sin behandling som ska funka mot hans cancer och i Juli får vi veta om dom gör det.
Men tills dess ska jag och min familj leva livet som vi gjort tidagare och hoppas på det bästa. Inte tänka lika mycket på att pappa är sjuk. Utan bara få pappa att leva ett bra och lyckligt liv med sin familj.
Nu ni som undrat varför jag varit så tystlåten och inte varit mig själv så har ni svaret nu.
Tack vare min älskade Marcus har jag börjat älska mitt liv mer.
Älskar min Marcus <3
Nu är jag lycklig och börjar bli den Thea jag var innan allt.
Jag har börjat om på nytt och lever mitt liv som aldrig förr
De negativa tankar jag haft finns inte mera.
Nu är jag kääär och galen.
Hade bäst :D
Den 26 Februari i år så fick jag och min familj reda på att min pappa hade fått lever cancer.
Det kom som en chock för oss alla och tårarna slutatade aldrig rinna den kvällen. Första tanken som kom var att jag skulle förlora min älskade pappa.
Det är ens pappa som varit frisk i hela ens liv och mitt i allt fått cancer.
Vi fick ett dåligt besked och nästa kom någon vecka efter att de var en elakartad cancer.
Jag har inte varit mig själv sen den dagen, allt bara vände från att må bra till att må skit på bara några minuter.
Jag trodde aldrig att de skulle bryta ner en så mycket. Men för varje dag som gick blev de bara värre och värre. Jag börja märka att skolan orkade jag inte med, jag blev mer arg och känslig. Jag blev osocial och sitter mest bara tyst för mig själv.
Nu idag har allt vänt , från att mått skit till att må bra igen och jag börjar bli mig själv igen. Tack vare mina älskade vänners stöd skulle jag inte klara de här och tack vare kuratorn så har jag börjat tänka mindre på att jag kan förlora pappa och börja tänka på att pappa kan klara det hära och vinna över sin cancer. Men visst man måste ju tänka på att det kan hända det värsta med.
Är glad för att pappa orkar vara så stark som han har varit under denna tid.
För 1 månad sen fick han äntligen börja med sin behandling som ska funka mot hans cancer och i Juli får vi veta om dom gör det.
Men tills dess ska jag och min familj leva livet som vi gjort tidagare och hoppas på det bästa. Inte tänka lika mycket på att pappa är sjuk. Utan bara få pappa att leva ett bra och lyckligt liv med sin familj.
Nu ni som undrat varför jag varit så tystlåten och inte varit mig själv så har ni svaret nu.
Tack vare min älskade Marcus har jag börjat älska mitt liv mer.
Älskar min Marcus <3
Nu är jag lycklig och börjar bli den Thea jag var innan allt.
Jag har börjat om på nytt och lever mitt liv som aldrig förr
De negativa tankar jag haft finns inte mera.
Nu är jag kääär och galen.
Hade bäst :D
Kommentarer
Postat av: johanna
du är jävligt stark som klarar av det som i vanliga fall bränner sönder en inombords. förjävla bra jobbat thea! :)
Trackback
